.

Det är inte det att jag inte vill vara kvar i landet. Det vill jag verkligen. Jag vill uppleva allt som fins och göra så mycket det går. Men jag kan inte bara vara här. Jag får panik varje morron när jag vaknar och inser att jag är här. Jag jobbar från halv 9 till halv 7 varje dag. Utan nån rast eller nånting. Om jag går på toa i 2 min eller om jag går ner i källaren för att tvätta så är halva huset förstört när jag kommer upp. Det är grejer överallt och tjejen ligger högst troligt och gråter. Vilket jag vaknade av klockan 7 imorrse också, alltså att hon storgrät. Det är inte speciellt lätt det här, och vet ni vad det värsta är? Att man har ansvar för allt HELA tiden. Man kan inte slappna av i två sekunder. Och sen hunden också, dan galna stackars hunden. Dom har en 10 månades hund som är lite lätt vild, men vad gör dom med den hela tiden då? Jo dom låser in den in buren, hela tiden. I BUREN. Hur djurplågeri är inte det? Och om jag och barnen ska åka nånstans så måste jag sätta in den i buren, förstår ni hur fel det känns?
Jag pratade med den gamla au pairen om det här och hon sa att hon hade känt exakt samma och hon hade också funderat på rematch men gjorde inte det för att föräldrarna är så snäll, och det är samma som mig. Sen hade hon ångrat sig hela året att hon inte hade gjort det.
Kul att det första dom gör på morronen är att börja bråka och gråta, och dom är inte bäbisar, utan dom är 4 och 7 år gamla. JAG ORKAR INTE.

Kommentarer
Postat av: Louise

Man FÅR inte ens jobba så länge.. Prata med din LCC!

2010-08-10 @ 19:57:26
URL: http://louisehelen.blogg.se/
Postat av: mammi

Hej hjärtat du ser vad aktiv jag är på min dator nuförtiden. Du klarar det här, försök byta familj för sådär många timmar i veckan ska, får du inte jobba, puss puss mammi

2010-08-10 @ 22:23:27
Postat av: Anonym

Hej!

Snubblade över din blogg på nåt vänster och blev intresserad eftersom jag själv varit au-pair för några år sedan utanför DC. Det låter tufft för dig!! Det är bra att du har valet att bli rematchad. Men jag tycker du ska tänka på vad det är som är jobbigt. Tyvärr jobbar de flesta au-pairer mycket på sommaren (föräldrarna till barnen jag tog hand om drog vid 7 på morgonen och kom ofta hem 8). Det är ju självklart inte helt okej. Men när de börjar skolan till hösten kanske det kommer se helt annorlunda ut? Och då är det mer rutiner också. Men usch, barn kan ju göra en galen. I alla fall jättekul att läsa att värdföräldrarna är trevliga. Försök prata med dom tycker jag! Lycka till! Ska bli spännande att se hur det går för dig!

2010-08-11 @ 15:39:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0