Au Pair

Nu kan jag berätta vad som pågår här borta. Mötet i torsdags gick bra, LCCn kom hit och vi satte oss ner för att prata. Ni ska veta hur nervös jag var just då. Men hon började med att fråga om jag ville börja eller om värdföräldrarna ville börja prata men det blev så att dom började. Dom pratade om att dom inte vill att jag ska känna mig ledsen och att dom vill att jag ska ha det bra och lite så. Sen fick jag ta upp det som jag ar tänkt på, vilket jag gjorde, allt från timmarna, barnen, hunden och allt ansvar. Dom tog faktiskt det mesta ganska bra förutom när jag tog upp timmarna. Mammans svar på att jag jobbar 12 timmar om dagen var "ja men vi hade pratat om det här innan, att vissa veckor blir det mer och vissa veckor mindre". Nja det vet jag inte riktigt om vi har, och det spelar ingen roll. Det är olagligt att jag jobbar mer än 10 timmar om dagen och 45 i veckan. Vilket jag tycker att LCCn borde ha reagerat mer på än vad hon gjorde. Men men. Sen frågade pappan mig, som verkligen var jättebra hela tiden, hur jag egentligen kände. Om jag ville åka hem, stanna kvar eller byta familj. Och då sa jag helt enkelt som det var, att jag helst vill byta familj. Så vi fick skriva på papper om allt och så var det klart. Nu har jag två veckor på mig att hitta en ny familj. Men nu har dom börjat leta efter familjer till mig, jag fick faktiskt en igår. Haha ja det går snabbt det här. Jag pratade med dom på Cultural Care igår på dagen och då sa dom att dom skulle försöka få en match tills helgen och då tänkte jag, lycka till med det, det är bara några timmar. Men dom lyckades. Så igår typ vid 6 så hade jag fått ett mail från en värdfamilj. Tyvärr bor dom i Vermont, vilket är väldigt långt upp och väldigt dött. Sen skulle jag jobba kvällar och helger, vilket är dumt med tanke på att det är då alla andra är lediga. Det var synd för dom verkade bra annars. Så jag skickade nej till dom och förhoppningsvis så får jag en ny familj snart!